Regeringen vill ha in synpunkter på hur musik och film kan hateras via internet. I departementspromemorian Ds 2007:29 skriver man bla att,
"De omfattande intrång som olovlig fildelning gör i upphovsrättigheter är enligt utredarens bedömning ett betydande hinder för investeringsviljan i, och utvecklingen av, de lagliga alternativen. Därför föreslås att Internetleverantören ska kunna vitesföreläggas att vidta åtgärder, t.ex. säga upp avtalet med abonnenten, för att hindra fortsatta intrång med hjälp av den tjänst Internetleverantören tillhandahåller."
Ni känner igen jämförelsen med att Posten ska ansvara för innehållet i breven som de distribuerar. Är det rätt att internetleverantörerna ska svara för vad deras kunder gör? I alla avtal mellan interntleverantören och kunden finns regler om vad man får göra och inte, ofta med formuleringar om stötande och olaglig verksamhet. Men vad skulle det innebära om internetleverantörerna skulle vitesläggas av utomstående part (via domstol) att stänga av sina kunder?
Hela rapporten finns på http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/86944.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Mycket oroande utveckling. Jag tycker att jämförelsen mellan posten och internet-leverantörerna är relevant. Få kräver att Posten ska ställas till ansvar för tjuvar som skickar stöldgods i postpaket.
Allt mer är numera digitalt och skickas via Internet.
Detta är en stor fråga som kräver nytänkande och smidighet från alla pater, vilket tyvärr helt lyst med sin frånvaro i debatten.
Efterlyser t ex studier kring hur man kan motivera användare att betala för digitala medier.
Jämför gärna med tidningsbranschen som också bygger på upphovsskyddat material: Aftonbladets webbplats tillhör en av de mest populära med 1,2 miljoner dagliga besökare enligt egna uppgifter. Gratis. Samtidigt har AB största pappersupplagan.
Hur tänker sig utredaren att det hänger ihop?
Och varför klarar då inte de stora skiv- och filmbolagen av att hitta former för att kombinera nya och traditionella format?
För det är väl inte så enkelt att man i det längsta klamrar sig fast vid ett system där det går att ta 200 kr för en plastbit med gamla Beatleslåtar på?
Och i så fall varför måste riksdagen tvinga internetopretörerna att slå vakt om den ordningen?
Skicka en kommentar