Entreprenörer på nätet!

Nästa vecka, närmare bestämt den 29 november kl 17:30, anordnar IVA ett spanande möte med temat: Entreprenörer på nätet.

Ni får möta:
Biblioteket.se – kunskapsförmedling med interaktivitet. En visions om en webb där användarna blir bibliotekarier är snart verklighet på Stockholms stadsbiblioteks nya webb. När sajten lanseras inom kort blir får vi en gratis version av Amazon.com och en fullständig provkarta på webb 2.0. Daniel Andersson, projektledare och konceptansvarig för Biblioteket.se, Stockholms stadsbibliotek.

Stardoll.com – community för klippdockor som blivit en världssuccé. Med sina virtuella klippdockor på nätet har svensk-finska företaget Stordoll nått ungdomar över hela världen. Enligt nätmätningsföretaget Comscore har sajten sex gånger fler besökare per månad än den interaktiva världen "Second life" och företaget växer så det knakar. Henrik Torstensson, affärsutvecklare Stardoll

Tillbaka på topp! Ola Ahlvarsson var en av grundarna till webbplatsen Boxman 1997, det då största europeiska e-handelsföretaget. Nu är han VD för Result, ett företag som hjälper andra företag expandera internationellt. Han arrangerar också Internetkonferensen SIME som premierar entreprenörskap på nätet.

Dessutom ges en kort redogörelse för några av Internetframsyns centrala frågor.

Anmälan och ytterligare information: http://www.iva.se/internetframsyn

Musik och film på Internet - hot eller möjlighet?

Regeringen vill ha in synpunkter på hur musik och film kan hateras via internet. I departementspromemorian Ds 2007:29 skriver man bla att,

"De omfattande intrång som olovlig fildelning gör i upphovsrättigheter är enligt utredarens bedömning ett betydande hinder för investeringsviljan i, och utvecklingen av, de lagliga alternativen. Därför föreslås att Internetleverantören ska kunna vitesföreläggas att vidta åtgärder, t.ex. säga upp avtalet med abonnenten, för att hindra fortsatta intrång med hjälp av den tjänst Internetleverantören tillhandahåller."

Ni känner igen jämförelsen med att Posten ska ansvara för innehållet i breven som de distribuerar. Är det rätt att internetleverantörerna ska svara för vad deras kunder gör? I alla avtal mellan interntleverantören och kunden finns regler om vad man får göra och inte, ofta med formuleringar om stötande och olaglig verksamhet. Men vad skulle det innebära om internetleverantörerna skulle vitesläggas av utomstående part (via domstol) att stänga av sina kunder?

Hela rapporten finns på http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/86944.

Yttrandefrihet - vems frihet?

Det är en rättighet att uttrycka vad man tycker och tänker. Och yttrandefriheten är något som många pekar på som en svensk paradgren. Utan yttrandefrihet, ingen demokrati.

Men var går gränsen? Speciellt synligt är det på internet där alla kan publicera sig själva, publicera sina åsikter och försöka göra sin röst hörd. Utan att någon utomstående person eller organisation svarar för innehållet. Som en jämförelse finns det en ansvarig utgivare på en tidning som kan ställas till svars för det som publicerats. Privatpersoner kan naturligtvis också ställas till svars för sina handlingar på internet, men det är lätt att vara anonym och därmed försvåra rättsliga efterspel Fungerar yttrandefriheten på Internet, eller utnyttjas den för att försvar personliga och kommersiella intressen?

Är skyddet mot ingrepp i yttrandefriheten på internet, från offentliga och privata aktörer, fullgott?

Digitala klyftan - alla med?

Ett samhälle för alla! Det håller nog alla med om att vi vill leva i. Och alla politiska partier verkar för att förändra samhället så att det blir bättre - ur deras perspektiv.

Vilken roll spelar då den digitala klyftan i morgondagens samhälle? Är det så att det är acceptabelt att en mindre del av befolkningen inte deltar i den elektroniska kommunikationen med allt vad det innebär av information, kontakter och möjlighet att göra sig hörda?

Eller är det en "nationell angelägenhet" att minska den digitala klyftan. För att få ett bra samhälle som vi stolta kan lämna över till våra barn?

Tjuvar på nätet - vem fångar vem?

Brottslighet förekommer i alla samhällen. Och länders lagar och domstolar definierar vad som är brottsligt och hur brottslingar ska straffas. Det förekommer naturligtvis brottslighet av olika karaktär även på internet. Vi har sett exempel på detta under det senaste året, tex,

• Pedofiler som söker kontakt med barn
• Phishing mot Nordeas kunder
• Stöld av identiteter
• Bedrägerier mot privatpersoner och myndigheter

Men eftersom internet är relativt nytt så är det inte helt självkart hur lagar skall användas och hur domstolar dömmer. Speciellt blir bilden mer komplex när det är olika länders lagar som gäller men när internet är internationellt. Ett aktuellt exempel är upphovsrätt och synen på den frågan i olika länder.

Informationstekniken erbjuder möjligheter till informationsinhämtning som var omöjlig tidigare, det gäller framförallt databaser och register. Och möjligheten att snabbt söka i dessa - med andra frågeställningar än vad det ursprungligen var tänkt. Eller nya preventiva register för att förhindra framtida brott.

Vem ska vara med i dessa register?

Bredband - hur mycket?

Staten ansvarar för vägar och järnväg mellan samhällen. Kommunerna ser till så att alla har tillgång till rent vatten. Och alla i landet har tillgång till el.

Vi påstår nu att internet blir den dominerande informationsbäraren. För kontakter mellan enskilda, med företag och myndigheter.

Vem avgör då hur mycket bredband som behövs? Ska det vara motorväg mellan Uppsala och Gävle?

Vem avgör om det ska vara 100% tillgänglighet för internetanvändare i Bynäs? Ska det vara plogat på landsvägen direkt efter ett snöfall?

Samhällsengagemang - distanserar internet?

Förr var det torgmöten, studieförbund och demonstrationer - TILLSAMMANS. Idag är det SMS, hemsidor och elektroniska namnlistor - VAR OCH EN FÖR SIG.

Hur påverkar egentligen de elektroniska medierna vårt samhällsengagemang? Är det så att kombinationen av att ha tillgång till obegränsad information, distansen som cyberspace innebär och enkelheten att vidarebefordra ett mail eller SMS gör att vi människor blir mindre engagerade i dagens samhälle?

På nyheterna för ett par dagar sedan refererades till krisen i Burma och uppmaningen att bära rött för att stödja munkarna. Idag är det mest grått och svart igen ute på gatorna.

Distanserar internet?

Spamfri mail - går det?

Under kickoffen för Internetframsyn frågade vi deltagarna vad de förväntade sig av framtidens internet. En återkommande önskan var spamfri mail. Det är många som ogillar spam - men av olika orsaker.

• Många tycker att det är irriterande och tar tid att redera.
• Några tycker att det kränkande att få en massa erbjudande som man inte efterfrågat.
• Andra har svårt att avgöra om det verkligen är ett spam - eller om det är information som man skulle kunna ha nytta av.
• Vissa får sina datorer angripna av virus genom att öppna filer bifogade spam-mail.
• Och ytterligare några blir helt enkelt lurade.

Hur kan problemet hanteras? Tekniska arrangemang som försvårar att skicka spam? Ekonomiska styrmedel som gör att det kostar mer än det smakar att sända spam?