Staten ansvarar för vägar och järnväg mellan samhällen. Kommunerna ser till så att alla har tillgång till rent vatten. Och alla i landet har tillgång till el.
Vi påstår nu att internet blir den dominerande informationsbäraren. För kontakter mellan enskilda, med företag och myndigheter.
Vem avgör då hur mycket bredband som behövs? Ska det vara motorväg mellan Uppsala och Gävle?
Vem avgör om det ska vara 100% tillgänglighet för internetanvändare i Bynäs? Ska det vara plogat på landsvägen direkt efter ett snöfall?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Har mest en enkel fundering innan jag känner att jag kan säga något i frågan. Vem är denne "man" som antas "fatta beslut" om "vem" som skall få tillgång till vad?
Funderar helt enkelt om inte frågan är lite väl traditionellt nationalistiskt formulerad och skulle må bra av en lite annan formulering.
Kan inte frågan lika gärna omformuleras som "om vi fortsätter som nu - vad är det då som avgör vem som får tillgång till vad?"
Tycker mig finna en liten poäng i att just använda ordet "vad" istället för "vem". Det vidgar tankeutrymmet.
Vet vi sedan "vad" kan vi också börja fundera över om vi "som tex nationella medborgare" skulle vilja ändra på detta "vad" - och varför.
Och då skickar jag gärna in några ytterligare funderingar.
Mitt egna spontana svar på frågan om "vad" är annars just nu "staten, men inte speciellt mycket" samt "de som ser ekonomiska argument för att investera".
Och med det följer för egen räkning funderingar av typen "om vi bara visste hur de ekonomiska aktörerna kalkylerar på sina investeringar, tex i bredband, inklusive sådant som hur de ser på kalkylräntor och återbetalningstider osv - jae, då kan vi börja påverka deras agerande" tex med det som många gånger betecknas som "politik".
Måhända finner man också med detta resonemang ytterligare "tänkbara politiska verktyg" för en eventuellt önskad utveckling.
Alltsedan Carl Bildts IT-kommisson 1998 med Peter Löthberg, Wallberg m.fl har man försökt att utreda gång efter annan, hur man ska slippa och bygga mera fiber i Sverige. Redan 1998 sa Peter att det behövdes minst 600 mil ny fiber ut till mindre orter och landsbygden. ADSL har varit bra, men i vissa län har nästan ingen fiber byggts sedan 1993, då Televerket upphörde att finnas. I exv Värmland satsades det 350 miljoner på s.k bredbandsutbyggnad, utan att bygga en enda meter ny fiber. Man byggde dubbla stationer med ADSL vid Televerkets byggda fiber. Nu fattas fortfarande ca 100 mil ny fiber till lokala stationer här. Med mera fiber till landsbygdens byar och VDSL 3, så kan IP-TV med hög kvalitet erbjudas.
Skicka en kommentar