Internetframsyn

Utnyttja nya möjligheter för företag och offentlig sektor

2008-04-10T10:47:00.002+02:00

Utnyttja nya möjligheter för företag och offentlig sektor. Genom att bygga vidare på redan starka områden kan Sverige år 2015 vara ledande inom mobilt internet, vara bäst på e-förvaltning och Grön IT samt ses som ett föregångsland inom digital mediedistribution. Detta kräver medvetna satsningar och investeringar.

Ökad tillit till internet

2008-04-10T10:47:00.001+02:00

Kan åstadkommas genom generellt ökad kunskap om vikten av informationssäkerhet hos användare, företag och myndigheter. Dessutom måste infrastrukturen för internet vara robust, det vill säga fri från avbrott och av hög kvalitet. En generell och accepterad nationell e-legitimation är ytterligare en åtgärd som ökar tilliten till internet.

En gemensam och öppen tjänstemarknad.

2008-04-10T10:46:00.000+02:00

En internetanvändare måste kunna nå tjänster oberoende av access och bärarnät. Därför krävs åtgärder för att skapa gemensamma tjänster; e-postadresser som följer användaren liksom kommunikations-, tv- och musiktjänster som är operatörsoberoende.

En infrastruktur för framtidens internettjänster

2008-04-10T10:44:00.001+02:00

Infrastrukturen i Sverige 2015 bör vara öppen och konkurrensutsatt, tillförlitlig och säker samt stödja ett blomstrande tjänsteutbud. Kapacitetsbehovet för en enskild användare kan vara upp till 100 Mbps – både via fast och mobil uppkoppling. Detta kräver långsiktighet och förutsägbar reglering som stimulerar investeringar. Skattefinansierad utbyggnad av bredbandsnät måste ske utan otillbörlig konkurrens. Upphandling i konkurrens bör säkerställa att även personer och företag i områden, där marknadsaktörer inte investerar fullt ut, får tillgång till bredband.

Ett företags- och entreprenörsvänligt klimat

2008-04-10T10:43:00.004+02:00

Förutsättningarna för att starta, expandera och driva företag måste vara lika bra eller bättre än i våra konkurrentländer. Det gäller allt från tillvaratagandet av innovationer till såddfinansiering och enkla regelverk. Reglerna måste stödja att utländska och svenska medborgare och efterfrågad kompetens vill och kan arbeta och leva i Sverige.

Från digital klyfta till digital trappa

2008-04-10T10:43:00.003+02:00

Förr talades om en digital klyfta. Framöver ser vi en digital trappa där det ständigt tillkommer nya trappsteg. Det finns flera olika nivåer i den digitala kompetensen som ständigt förändras i takt med den tekniska utvecklingen. Ska Sverige ta täten som internetnation fordras en målmedveten kraftsamling. Detta måste ske i samverkan mellan den offentliga sektorn, skolan, arbetsmarknadens parter och medborgarnas organisationer.

Ett flexibelt arbetsliv

2008-04-10T10:43:00.001+02:00

År 2015 kommer förväntningarna på arbetsmarknaden att vara starka, inte minst bland unga. Nya kommunikationsformer stärker även regional utveckling. System och tillämpningar som underlättar för att via internet ha en mer personlig kontakt på distans är också en förutsättning. För att attrahera kompetens, minska behovet av fysiska möten, frigöra resurser, minska den personliga stressen och bidra till minskad klimatpåverkan, måste ett flexiblare arbetsliv med internet utvecklas. Arbetsmarknadens parter måste ta fram en ny ordning för framtidens arbetsliv.

Inför it-baserad pedagogik och dataslöjd i skolan

2008-04-10T10:42:00.003+02:00

Utveckla en pedagogik som drar nytta av möjligheterna med it och internet. Resurser krävs då till pedagogisk forskning, lärares vidareutbildning i teknikanvändning samt utveckling av lämpliga verktyg. Här bör svenska innovationsföretag kunna få en viktig roll, både nationellt och internationellt. Ett nytt obligatoriskt ämne – dataslöjd – bör införas i grundskolan. Det ska innehålla teknik, etik och mediekritik. Ungdomar ska inte behöva stå utanför samhället på grund av okunskap om tekniken. Eleverna ska kunna utforska den senaste tekniken och frågor rörande etik och mediekritik. Så kallad Pod-matte kan handla om en inspelad genomgång i matematik som eleven kan se via sin mp3-spelare. Det kan behövas vid tillfällen då en elev exempelvis behöver reflektera över en situation.

Forskning och innovation som placerar Sverige i topp

2008-04-10T10:42:00.001+02:00

Sverige har forskningsgrupper av världsklass och forskare med potential att komma upp i världsklass. Att behålla och bygga ut denna forskningsfront har stor betydelse. Ett verksamhetsråd ”Framtidens internet” bör etableras. Internetforskningen måste säkerställa konkurrenskraften i svenskt näringsliv och stimulera skapandet av nya företag. Sverige bör också verka för att ett ICT-inriktat kompetenscenter inom EIT (European Institute of Innovation and Technology) får en av sina huvudnoder i Stockholm.

Internationell profilering

2008-04-10T10:40:00.001+02:00

Svenska aktörer behöver delta i internationella organisationer för internetanvändning och standardisering, inom mobilt internet, e-förvaltning, grön IT och digital mediedistribution. De ska vara aktiva på tongivande konferenser. Att svenska och utländska företag ser positivt på att vara etablerade i Sverige bidrar till en stärkt position. Ett nätverk behöver bildas för att få ett strukturerat, långsiktigt och förutsägbart arbete.

Internetframsyn presenterar sitt arbete den 10 april

2008-03-18T10:48:00.006+01:00

Hur kommer framtidens internet att användas? När är tillgång till ett internet med hög kapacitet lika självklar som dagens mobiltelefoni? Har Sverige kraft och mod att gå före och visa övriga EU hur en gemensam tjänstemarknad fungerar? Då krävs att frågor som tillit, säkerhet och integritet på nätet tas på allvar – av användare, leverantörer och politiker.
Tillsammans med centrala aktörer har IVA under 2007/08 drivit projektet Internetframsyn. Syftet med arbetet är att identifiera viktiga framtidsfrågor och komma med förslag på hur de ska hanteras för att Sverige år 2015 ska vara en framstående internetnation.
Arbetet har genomförts i tre expertgrupper som har diskuterat internet ur olika aspekter. Projektet kommer att presentera sin analys och ett antal förslag den 10 april kl 13:00 i Stockholm. Anmälan via www.iva.se/internetframsyn

Entreprenörer på nätet!

2007-11-21T15:41:00.000+01:00

Nästa vecka, närmare bestämt den 29 november kl 17:30, anordnar IVA ett spanande möte med temat: Entreprenörer på nätet.

Ni får möta:
Biblioteket.se – kunskapsförmedling med interaktivitet. En visions om en webb där användarna blir bibliotekarier är snart verklighet på Stockholms stadsbiblioteks nya webb. När sajten lanseras inom kort blir får vi en gratis version av Amazon.com och en fullständig provkarta på webb 2.0. Daniel Andersson, projektledare och konceptansvarig för Biblioteket.se, Stockholms stadsbibliotek.

Stardoll.com – community för klippdockor som blivit en världssuccé. Med sina virtuella klippdockor på nätet har svensk-finska företaget Stordoll nått ungdomar över hela världen. Enligt nätmätningsföretaget Comscore har sajten sex gånger fler besökare per månad än den interaktiva världen "Second life" och företaget växer så det knakar. Henrik Torstensson, affärsutvecklare Stardoll

Tillbaka på topp! Ola Ahlvarsson var en av grundarna till webbplatsen Boxman 1997, det då största europeiska e-handelsföretaget. Nu är han VD för Result, ett företag som hjälper andra företag expandera internationellt. Han arrangerar också Internetkonferensen SIME som premierar entreprenörskap på nätet.

Dessutom ges en kort redogörelse för några av Internetframsyns centrala frågor.

Anmälan och ytterligare information: http://www.iva.se/internetframsyn

Musik och film på Internet - hot eller möjlighet?

2007-10-12T09:19:00.000+02:00

Regeringen vill ha in synpunkter på hur musik och film kan hateras via internet. I departementspromemorian Ds 2007:29 skriver man bla att,

"De omfattande intrång som olovlig fildelning gör i upphovsrättigheter är enligt utredarens bedömning ett betydande hinder för investeringsviljan i, och utvecklingen av, de lagliga alternativen. Därför föreslås att Internetleverantören ska kunna vitesföreläggas att vidta åtgärder, t.ex. säga upp avtalet med abonnenten, för att hindra fortsatta intrång med hjälp av den tjänst Internetleverantören tillhandahåller."

Ni känner igen jämförelsen med att Posten ska ansvara för innehållet i breven som de distribuerar. Är det rätt att internetleverantörerna ska svara för vad deras kunder gör? I alla avtal mellan interntleverantören och kunden finns regler om vad man får göra och inte, ofta med formuleringar om stötande och olaglig verksamhet. Men vad skulle det innebära om internetleverantörerna skulle vitesläggas av utomstående part (via domstol) att stänga av sina kunder?

Hela rapporten finns på http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/86944.

Yttrandefrihet - vems frihet?

2007-10-09T11:35:00.000+02:00

Det är en rättighet att uttrycka vad man tycker och tänker. Och yttrandefriheten är något som många pekar på som en svensk paradgren. Utan yttrandefrihet, ingen demokrati.

Men var går gränsen? Speciellt synligt är det på internet där alla kan publicera sig själva, publicera sina åsikter och försöka göra sin röst hörd. Utan att någon utomstående person eller organisation svarar för innehållet. Som en jämförelse finns det en ansvarig utgivare på en tidning som kan ställas till svars för det som publicerats. Privatpersoner kan naturligtvis också ställas till svars för sina handlingar på internet, men det är lätt att vara anonym och därmed försvåra rättsliga efterspel Fungerar yttrandefriheten på Internet, eller utnyttjas den för att försvar personliga och kommersiella intressen?

Är skyddet mot ingrepp i yttrandefriheten på internet, från offentliga och privata aktörer, fullgott?

Digitala klyftan - alla med?

2007-10-09T11:25:00.000+02:00

Ett samhälle för alla! Det håller nog alla med om att vi vill leva i. Och alla politiska partier verkar för att förändra samhället så att det blir bättre - ur deras perspektiv.

Vilken roll spelar då den digitala klyftan i morgondagens samhälle? Är det så att det är acceptabelt att en mindre del av befolkningen inte deltar i den elektroniska kommunikationen med allt vad det innebär av information, kontakter och möjlighet att göra sig hörda?

Eller är det en "nationell angelägenhet" att minska den digitala klyftan. För att få ett bra samhälle som vi stolta kan lämna över till våra barn?

Tjuvar på nätet - vem fångar vem?

2007-10-09T11:04:00.000+02:00

Brottslighet förekommer i alla samhällen. Och länders lagar och domstolar definierar vad som är brottsligt och hur brottslingar ska straffas. Det förekommer naturligtvis brottslighet av olika karaktär även på internet. Vi har sett exempel på detta under det senaste året, tex,

Pedofiler som söker kontakt med barn
Phishing mot Nordeas kunder
Stöld av identiteter
Bedrägerier mot privatpersoner och myndigheter

Men eftersom internet är relativt nytt så är det inte helt självkart hur lagar skall användas och hur domstolar dömmer. Speciellt blir bilden mer komplex när det är olika länders lagar som gäller men när internet är internationellt. Ett aktuellt exempel är upphovsrätt och synen på den frågan i olika länder.

Informationstekniken erbjuder möjligheter till informationsinhämtning som var omöjlig tidigare, det gäller framförallt databaser och register. Och möjligheten att snabbt söka i dessa - med andra frågeställningar än vad det ursprungligen var tänkt. Eller nya preventiva register för att förhindra framtida brott.

Vem ska vara med i dessa register?

Bredband - hur mycket?

2007-10-09T10:51:00.000+02:00

Staten ansvarar för vägar och järnväg mellan samhällen. Kommunerna ser till så att alla har tillgång till rent vatten. Och alla i landet har tillgång till el.

Vi påstår nu att internet blir den dominerande informationsbäraren. För kontakter mellan enskilda, med företag och myndigheter.

Vem avgör då hur mycket bredband som behövs? Ska det vara motorväg mellan Uppsala och Gävle?

Vem avgör om det ska vara 100% tillgänglighet för internetanvändare i Bynäs? Ska det vara plogat på landsvägen direkt efter ett snöfall?

Samhällsengagemang - distanserar internet?

2007-10-09T10:34:00.000+02:00

Förr var det torgmöten, studieförbund och demonstrationer - TILLSAMMANS. Idag är det SMS, hemsidor och elektroniska namnlistor - VAR OCH EN FÖR SIG.

Hur påverkar egentligen de elektroniska medierna vårt samhällsengagemang? Är det så att kombinationen av att ha tillgång till obegränsad information, distansen som cyberspace innebär och enkelheten att vidarebefordra ett mail eller SMS gör att vi människor blir mindre engagerade i dagens samhälle?

På nyheterna för ett par dagar sedan refererades till krisen i Burma och uppmaningen att bära rött för att stödja munkarna. Idag är det mest grått och svart igen ute på gatorna.

Distanserar internet?

Spamfri mail - går det?

2007-10-09T10:16:00.000+02:00

Under kickoffen för Internetframsyn frågade vi deltagarna vad de förväntade sig av framtidens internet. En återkommande önskan var spamfri mail. Det är många som ogillar spam - men av olika orsaker.

Många tycker att det är irriterande och tar tid att redera.
Några tycker att det kränkande att få en massa erbjudande som man inte efterfrågat.
Andra har svårt att avgöra om det verkligen är ett spam - eller om det är information som man skulle kunna ha nytta av.
Vissa får sina datorer angripna av virus genom att öppna filer bifogade spam-mail.
Och ytterligare några blir helt enkelt lurade.

Hur kan problemet hanteras? Tekniska arrangemang som försvårar att skicka spam? Ekonomiska styrmedel som gör att det kostar mer än det smakar att sända spam?